Paviljongen
  För fröken Matilda Bergström, som
startade och sedan drev pensionatet 1906 – 1940, gick verksamheten relativt snabbt så bra, att hon 1910 lät bygga den så kallade sommarmatsalen, eller
paviljongen, som den sedan kommit
att heta. Denna osannolika byggnad på 11 x 12 meter golvyta, med kupoltak och sammanlagt 596 spröjsade små fönster runt om, finns fortfarande kvar. Häromåret renoverades den med helt ny takbeläggning, men i exakt samma skick som ursprungligen med spontat virke i taket. Kvar finns också de ursprungliga golvplankorna, där generationer av människor har dansat på kalas och bröllop.
 
 
       

På den tiden Lidaforsgården var ett
klassiskt pensionat med fr a sommar-
gäster, bodde många gäster även på de
kringliggande bondgårdarna och där det
fanns plats, men de spenderade dagarna
på pensionatet. Paviljongens funktion
var att ge plats till de upp till 100
matgäster man kunde ha dagligen på
sommaren! För dessa gästers
komfort fanns då också trädgårds-
mästare, pigor, kokerskor, drängar samt
även chaufför.

Numera, när vi har verksamhet nästan
året om, har även paviljongens
användningsområde utökats. Det finns
infravärme på 6 000W, vilket gör att man
april t o m oktober kan ha kalas och
evenemang därute. Paviljongen används också vid utställningar. Vid julbordstid
står granen i paviljongen och glöggen
brukar serveras där.

 
   

Man kan knappast finna en vackrare lokal
för stora middagar, kalas eller bröllop än
Lidaforsgårdens paviljong. Dukade bord i
långa rader, stora fång med syrener eller
rosor, ljusblått innertak och kulörta lampor. Sommarskir grönska utanför fönstret. Taltrastens, lövsångarens och bofinkens sång hörs utifrån på vår- och sommarkvällar.

Även andra sångare och musiker som varit
där intygar att akustiken är mycket god i
den gamla byggnaden.